Fördelar och nackdelar med skatter

De enda tiderna när bourgeoisin på allvar stöder skatter är förknippade med större reparationer och krig, när varje land genomförde stora offentliga investeringar och anställde miljontals arbetare i produktionen av vapen och olika härar. Efter kriget var det mycket svårare att minska den offentliga sektorn. Med andra ord var det svårt att sänka skatten.

Grundavdraget och jobbskatteavdraget gör att en person med lägre inkomst inkomst: kan få betala lägre skatt än kommunalskatten.

Offentliga eller privata jobb ett av huvudargumenten för skattesänkningar är att skattesänkningar ger fler jobb. Argumentet mot att skattesänkningar ger färre statligt anställda. Det här är en konstig diskussion. Finns det någon motsättning mellan arbete och arbete? Låt oss säga att vi sänker skatten avsevärt för våra tjänstemän i Sverige. Då har de råd att ta hand om sina barn med hygienister, de har råd med mer surfing på internet och de har råd med fler restaurangkvällar.

Kanske till och med städning några dagar i månaden. På så sätt kan fler jobb skapas. Men samtidigt får staten mindre skatter och måste därför minska antalet anställda inom hälsa, skolor och vård. Kanske kan även den gammaldags hemhjälpen minskas med några dagar i månaden. Privata tjänster ökar och offentliga tjänster minskar. Så allt har att göra med vad du vill investera i.

Vi väljer vilket samhälle vi vill bygga. Men det är faktiskt mycket värre än så. Låt oss titta på de två viktigaste skattesänkningarna. Först under den socialdemokratiska regeringen, och sedan under Alliansregeringen. Skattereform en stor skattereform har genomförts i Sverige. En av tankarna var att det skulle skapa ett jobb. Mer pengar i anställdas plånböcker kommer att ge ett nytt slag mot ekonomin.

Det var inte så längre. Den rikaste tiondelen av våra hushåll fick handla mer under de första fem åren efter skattereformen. Ett vanligt hushåll fick endast 36 Kronor. Familjer med låginkomsttagare fick endast 16 kronor. Det kan man läsa i statistiken från en stor svensk undersökning om hushållens inkomstskopa.

Skattesänkningen har alltså varit fruktansvärt orättvis. Rika fick mycket, och de fattiga fick lite. Men eftersom skattereformen sedan betalades genom ökad moms och högre bostadskostnader led de fattiga dubbelt så mycket. För trots att en högomsättningsinkomst tjänade nästan tio gånger mer än en låginkomsttagare genom skattereform, är en Rikelägenhet inte värd tio gånger mer i hyra.

Och han köper inte en fattig familj en tiondel av maten som de rika köper. Moms-och hyreshöjningar påverkar således alla, men är mycket allvarligare i förhållande till personen med lägst inkomst. Således ledde skattesänkningarna till en ökning av inkomstskillnader, större klasskillnader. Men skapade de också ett jobb? Skattereformens misslyckande är tydligast här.

Ökningen av moms och hyra påverkar alla, men orsakar mycket allvarligare fall i förhållande till personen med lägst inkomst. Pengarna som vår inkomst fick gick inte till gamla modevaror eller nya tjänster. Istället samlades överskottet i fonder och aktier. De som tjänade skattesänkningar i talet sparade helt enkelt pengar, satte dem på börsen, och resultatet var en växande aktiemarknad och en minskning av konsumtionen.

Oavsett hur mycket aktiemarknaden har vuxit kommer det att finnas få nya jobb från den. Bara om människor köper fler varor eller tjänster kan fler få jobb. Jag hoppas att någon hjälper mig, tack på förhand! Det finns trots allt olika skatter, såsom inkomstskatt, miljöskatt, fastighetsskatt, moms och bensinskatt etc. Gäller detta inkomstskatt eller allmän hög skatt? Jag diskuterar nedan när det gäller inkomstskatt.

Annars kan du använda höga skatter på ett sätt som du kan få människor och företag att använda mindre plast om du lägger höga skatter på det och få människor att röka mindre om du sätter rätt skatter på tobak, vilket kan få goda konsekvenser för miljön och folkhälsa.

Skattesänkningar är svåra att genomföra så att de verkligen skapar mer sysselsättning och höjer konsumtionen.

Huvudargumentet för skatten är att det ger staten mer pengar att använda reformer eller investera i saker. Detta gäller inte bara hälso-och sjukvården utan också pengar till skolor, infrastrukturvägar etc. Detta är vad vi kallar allmänt välbefinnande. Det som är bra med vanligt välbefinnande är att alla kan delta i det, oavsett om de är rika eller fattiga.

Detta ger utmärkt säkerhet. Skatter blir som en kruka där vi alla betalar, som vi alla sedan får genom samhället. Även för dem som har varit ganska bra kan dessa välfärdsskattepengar vara viktiga, eftersom vi alla kan ta risker i en situation där vi behöver stöd från allmänheten. Om du plötsligt får cancer behöver du allmän hjälp. Om jag plötsligt blir arbetslös eller skadar mig så mycket att jag inte kommer att kunna arbeta, behöver jag stöd från arbetslöshetsersättning eller sjukpenning.

Vi kommer aldrig att veta när och om vi kan vara de som behöver hjälp. Därför kan man tro att detta är en bra princip där alla bidrar och alla kan delta i välfärden. Social struktur med skola, vård, offentlig service, äldreomsorg m.Många hävdar att det kan vara fel att den som inte använder allmänheten så mycket eller kan betala för sig inte ska behöva betala mycket pengar för välfärden, att de då inte får lika mycket avkastning.

Detta kan hanteras av det faktum att ingen kom in i den position de kom till idag utan välfärdsbeskattning. Den framgångsrika entreprenören gick i skolan i många år och universitet som finansierades av skattepengar. Zlatan, som nu tjänar miljoner på sin fotbollskarriär, hade inte kommit dit utan liv, ungdomstränare och sånt som också består av skattepengar.

På samma väg kan man hävda att skattepengar också kan skapa tillväxt.