Förenklad avtalssamverkan

I rapporten framhålls att särskilt sällsynta kommuner och landsbygdskommuner kräver en förvaltning som är mer anpassningsbar till kommunspecifika förhållanden. Både staten och kommunerna är intresserade av en väl fungerande styrning som möjliggör kommunernas självstyre utan att göra avkall på nationella krav på jämlikhet, rättssäkerhet och kvalitet.

Förutom S. Delegationen bör bland annat. Kommunerna står inför allvarliga problem, vilka kommuner är resultatet av social utveckling som står inför allvarliga problem. Den demografiska utvecklingen, den snabba urbaniseringen och flyktingmottagandet och skapandet av nyanlända i kommunerna påverkar starkt kommunerna, inte minst på grund av det ökade behovet av bostäder, utbildning och äldreomsorg.

Kommunerna kommer också att hantera den förändrade företagsstrukturen, klimatförändringarna och växande regioner på arbetsmarknaden. Dessutom ställs krav på kommunernas förmåga att möta samhällets ökade förväntningar på digitalisering och annan teknisk utveckling. Dessutom möter kommunerna medborgarnas växande krav på valfrihet och likvärdig service av god kvalitet. Den växande andelen privata utförare av socialtjänsten ställer ökade krav på erfarenheterna av kommunal upphandling och uppföljning.

Dessutom leder både utveckling av ny kunskap och metoder inom ramen för kommunal verksamhet, liksom omfattande och detaljerad reglering, till krav på mer specifika färdigheter. I de fall EU-rätten inte har omsatts till tydlig nationell lagstiftning ställs också större krav på kommunerna att tolka direktiv och förordningar. I många kommuner har politiska partier problem med att rekrytera i kommunens förtroende.

Dessutom hävdar ett stort antal valda representanter att de har hotats, missbrukats eller trakasserats till följd av sin politiska övertygelse. Det kan också vara svårt för förtroendevalda att skapa förståelse för lösningar som syftar till att anpassa sig till kommunens ekonomi och utveckling. Flera medborgar-och kundundersökningar, dvs.

Samtidigt visar undersökningar att det finns både nackdelar och behov av utveckling och förnyelse i den kommunala verksamheten. En budgetredovisning för lämpliga beskrivningar av utgiftsområdet för de allmänna målen och resultaten inom kommunernas verksamhetsområde. Rapporten ger en mestadels positiv bild av uppnåendet av målet och utvecklingen de senaste åren. Samtidigt verkar det som att uppnåendet av målet varierar och att skillnaderna mellan enskilda kommuner är stora inom olika verksamhetsområden.

Dessutom kritiseras myndigheter med efterföljande och tillsynsansvar i ett antal rapporter flitigt av enskilda kommuner när det gäller kvalitet, jämlikhet och rättssäkerhet i kommunal verksamhet. Alla kommuner följer samma lagstiftning och har i princip samma ansvar och uppgifter. Den enhetliga modellen främjar en förståelig och funktionellt utvecklad samhällsorganisation och främjar effektiv offentlig förvaltning och en tydlig ansvarsfördelning.

Samtidigt finns det allvarliga skillnader mellan landets kommuner, vilket påverkar deras förmåga att utföra sina uppgifter. Problem påverkar alla kommuner, men kommunernas förmåga att hantera dem varierar bland annat. Krav på strategisk förmåga att ständigt möta samhällsförändringar och utmaningar ställs på ett antal krav på kommunernas strategiska förmåga att fullgöra sina uppgifter.

Varje kommun ska kunna förbereda, anta och implementera lösningar som gör det möjligt för den att erbjuda offentliga tjänster inom olika affärsområden utifrån nationella krav och medborgarnas behov. Samtidigt ska kommunerna ha en helhetssyn på prioriteringarna mellan olika behov och anpassa företagen till lokala och regionala förutsättningar.

Detta tyder på att det finns en förmåga att engagera medborgare, koppla lösningar och skapa en förståelse för motiven för de åtgärder och förändringar som behöver genomföras. Kommunerna måste också ha en stabil ekonomi och förmåga att kunna finansiera verksamhet och investeringar inom en given ekonomisk ram och hantera personal och kompetens. Dessutom måste de kunna främja affärsutveckling och innovativt arbete samt forma sin verksamhet utifrån ny kunskap och teknik, inte minst för att dra nytta av de fördelar som digitaliseringen ger.

Kommunerna ska också kunna ta itu med frågor som berör ett större geografiskt område än en enskild municipality.In många fall är det nödvändigt att mobilisera olika aktörer utanför kommunens organisation och samordna sina insatser. Detta kräver förmåga att utveckla väl fungerande interaktioner med företag, civilsamhälle och myndigheter samt med närliggande kommuner och regional nivå.

Kommunerna ska också kunna ta en viktig roll i arbetet för hållbar utveckling och i arbetet för att säkerställa full respekt för Sveriges internationella förpliktelser om mänskliga rättigheter. Dessutom finns det ett behov av flexibilitet och beredskap att hantera oväntade händelser, dvs. deras uppgifter. Samhällsutvecklingen och de växande skillnaderna mellan landets kommuner motiverar längden på analysen av hur befintliga och framtida problem ska lösas, och i så fall, om så är fallet, att strukturella förändringar behövs.

Det är viktigt att Sverige fortsätter att ha en decentraliserad offentlig organisation, med kommuner som har ett omfattande och betydande ansvar för välfärd och lokal samhällsutveckling. Dessa frågor är av sådan betydelse att de bör behandlas inom ramen för ett parlamentariskt utskott. Identifiera kommunernas problem och analysera deras konsekvenser mot bakgrund av de beskrivna problemen och kommunernas olika förutsättningar för att hantera dem, behovet av att identifiera problem som väsentligt påverkar kommunerna.

Dessutom är det nödvändigt att analysera deras konsekvenser för att kunna dra slutsatser om hur man kan stärka kommunernas strategiska potential. För både konsekvenserna av problemen och behovet av att utvärdera åtgärderna bör en omfattande undersökning först göras om hur de olika åtgärderna påverkas. Det är viktigt att delvis kunna avgöra vilka typer av uppgifter och problem som kommunerna ska kunna hantera, och delvis i vilken utsträckning kommunerna har den förmåga som behövs för att utföra uppgifter.

Dessutom är det viktigt att nämnden i samband med den analys som utförs av enskilda verksamhetsområden fastställer ett helhetsperspektiv som fokuserar på kommunernas övergripande förmåga att fullgöra sina uppgifter. Undersökningen ska inte ligga till grund för affärsutvecklingsförslag. Dessutom bör Utskottet anta att Sverige kommer att fortsätta att ha en decentraliserad offentlig organisation där kommunerna har ett betydande ansvar.

Att analysera strukturåtgärder för att stärka kommunernas förmåga att möta samhällsutvecklingskommunernas förmåga att klara sina uppgifter och genomföra samhällsutvecklingen kan stärkas på olika sätt. I den allmänna diskussionen upprepas ofta fyra olika typer av strukturåtgärder: ökat samarbete, kommunal inblandning, förändringar i kommunernas uppgifter och en asymmetrisk ansvarsfördelning.

Förbättrat samarbete betonas ofta som ett sätt att hantera förändringar i befolkningsstorlek och rörelsemönster. Under de senaste decennierna har det kommunala samarbetet ökat genom kommunala föreningar, gemensamma nämnder och företag, samt genom avtal eller mer löst anslutna nätverk. Nästan alla kommuner deltar i olika former av samarbete, till exempel för att minska sina kostnader, förbättra kvaliteten på verksamheten, skapa en plats för utveckling och förnyelse, främja utvecklingen av rekrytering och kompetens samt öka tillgången till arbete, utbildning och tjänster.

Samverkan har ofta tillkommit för att lösa specifika problem i olika verksamheter, och enskilda kommuner samarbetar ofta med andra kommuner i olika konstellationer. Det finns ett behov av att skapa långsiktiga och strategiska lösningar inom ramen för verksamheter som kommunerna genomför i samverkan, dels för att utveckla former för inflytande, transparens och styrning av kommunerna.

Mot denna bakgrund bör Utskottet analysera förutsättningarna för ett mer strategiskt samarbete, t. Detta leder till behovet av samarbete i samband med till exempel samhällsplanering, bostadsförsörjning, kommunikation, infrastruktur samt behovet av åtgärder för att förbättra miljön, minska segregationen och öka jämställdheten i varje region.

Det finns skäl att analysera, särskilt om det behövs en tydligare struktur eller reglering av samarbetet på funktionella områden. Idag finns det också olika former av samarbete mellan bland annat kommuner och landsting. Nämnden har skäl att analysera hur detta samarbete kan bidra till att ytterligare stärka kommunernas kapacitet. Att slå samman kommuner är ett mycket mer avlägset alternativ för att stärka kommunernas kapacitet.Slutligen genomfördes en större sammanslagning av kommuner, där 13 nya kommuner bildades efter det.

Det finns aktuella erfarenheter av omfattande branschreformer i Danmark och Finland, och specifika fusionsförslag diskuteras för närvarande. Många mindre kommuner har stärkt sin förmåga att utföra olika uppgifter genom samverkan. Under de närmaste decennierna kommer denna strategi att genomföras i att testa kommuner med konstant negativ Befolkningsutveckling, höga nettokostnader och skattesatser och ökande rekryteringsproblem.

Följaktligen behövs en grundlig analys av effekterna av kommunal sammanslagning när det gäller effektivitet och demokrati. Analysen bör baseras på det faktum att kommunala kompositioner bör vara frivilliga. Ett annat alternativ som har anledning att överväga är att ändra kommunernas uppgifter så att de bättre matchar kommunernas nuvarande kapacitet.

Detta kan göras genom att ge alla kommuner ett ändrat uppdrag som ett resultat av att ansvara för att vissa uppgifter överförs till en annan direktör. Sådana förändringar bör uppdateras först och främst om förändringen i huvudfärdigheten för alla kommuner är motiverad.

I offentlig regi - förenklad avtalssamverkan.

Det kan dock finnas skäl att ändra informationen endast för vissa kommuner. Den asymmetriska ansvarsfördelningen innebär en avvikelse från det nuvarande systemet, där alla kommuner i princip har samma uppgifter. Denna ansvarsfördelning kan utvecklas på olika sätt, till exempel genom differentiering av information som fastställs i lag baserat på kommunens storlek eller genom att ge enskilda kommuner möjlighet att frivilligt överföra vissa uppgifter till en annan enhet.

Innan en ändring av ansvarsavsnittet görs är det nödvändigt att ta hänsyn till vilka åtgärder och uppgifter som ska övervägas och vilken aktör som tar ansvar, eftersom dessutom är det nödvändigt att analysera konsekvenserna av att överge den moderna enhetliga kommunala strukturen. Det finns ingen erfarenhet av mer omfattande och konsekvent genomförda förändringar av detta slag från både Sverige och andra skandinaviska länder, vilket gör det särskilt viktigt att analysera detta alternativ.

Det finns också ett behov av att identifiera och analysera andra åtgärder för att stärka kommunernas strategiska kapacitet än de som diskuterats ovan. Dessutom finns det anledning att anta att det inte finns någon enda lösning som är tillräcklig för att ge kommunerna förutsättningar att lösa alla problem eller är lika lämplig i alla kommuner. Därför bör möjligheten att kombinera olika åtgärder övervägas.

Det bör särskilt övervägas vilka åtgärder som är lämpliga för olika typer av kommuner, beroende på deras storlek, befolkningstäthet, avstånd till större städer och andra geografiska och strukturella förhållanden. Kommunerna har själva ett stort ansvar för att stärka sin förmåga att möta samhällsutvecklingen och vidta konkreta åtgärder för att optimera verksamheten, befästa ekonomin, tydliggöra Personal-och försörjningskompetens samt stärka den kommunala demokratin.

SKR har tagit fram information om avtalssamverkan för kommuner och regioner.

Vid bedömningen av behovet av strukturåtgärder bör därför kommunernas egna insatser beaktas. Slutligen är det nödvändigt att överväga vilka förändringar i personalförvaltningen som kan motivera de ovan nämnda strukturåtgärderna. Mot denna bakgrund bör Utskottet också, ur en grundläggande synvinkel. Strategin för att stärka den kommunala kapacitetsutskottets analys bör ligga till grund för en samlad bedömning av vilka typer av problem som kommunerna bör hantera och vilka indikatorer av strukturell eller annan karaktär som är mest effektiva.

Utifrån denna bedömning kommer nämnden att lämna förslag på en strategi för hur kommunernas förmåga att möta samhällsutvecklingen ska stärkas. Möjliga förslag till samarbete, kommunala sammansättningar, asymmetrisk ansvarsfördelning eller förändringar i kommunernas uppgifter bör ha en grundläggande riktning. Därför behöver utskottet inte lägga fram specifika förslag om större förändringar av arbetskraften.

Strategin kan innehålla förslag till enskilda åtgärder, men även kombinationer av olika åtgärder, om det är motiverat utifrån olika förutsättningar för kommunerna. Innehållet behandlar vanliga juridiska och praktiska frågor och ger exempel på hur de kan lösas i praktiken i samarbete. Enligt den senaste statistiken är kontraktssamarbete det vanligaste sättet att samarbeta.

Genom avtalssamarbete kan en kommun eller region överföra utförandet av sina uppgifter till en annan kommun eller en annan region. Att förenkla möjligheterna till kommunal samverkan och extern delegering är ett viktigt steg för att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att lösa nuvarande och framtida problem. Kommunalt samarbete i kontraktet-tillsyn och granskning.

Denna första del innehåller information som vanligtvis involverar maktutövning eller är nära relaterad till maktutövning.På grund av införandet av den allmänna rätten till kommunalt samarbete i avtalet i kommunallagen avskaffades bestämmelserna om samarbete i avtalet i flera speciallagar med motiveringen att möjligheten till samarbete i avtalet kommer att fortsätta att regleras i 9 kap.

Kommunalt samarbete i kontraktet-socialtjänsten den andra delen innehåller också information om maktutövning eller är nära relaterad till maktutövning. Den behandlar kommunalt avtalssamarbete i enlighet med 9 kap. Metodstöd: Avtalssamarbete inom socialtjänsten. Denna rapport var utformad för att ge kommunerna ett bekvämt stöd för kommunalt samarbete med ett kontrakt för tjänster eller insatser.

Den kompletteras med en metodguide som ger steg-för-steg-instruktioner om hur en kommun praktiskt kan skapa avtalssamarbete.