sawfile.pages.dev






Litteraturläsning på gymnasiet

Att läsa romanen kommer så småningom att hamna i litterära diskussioner baserade på Dystopittemat och i studenter att skriva statsministern, där de bygger på Kallocain, du, en underbar ny värld och en extra dystopisk film. Jag inspirerades av diskussionen om dystopygenism i Facebook-grupper, liksom kapitlet endast i svenska impulser 2. Detta arbete bygger på samarbete med engelska, där min kollega Jenny läser och diskuterar utdrag från you, a beautiful new world med samma klass.

Klassen är ett flitigt och forskningsområde, det tredje med höga mål i det svenska ämnet, och de har tidigare läst tre romaner på svenska 1 och tre romaner på svenska 2. Dr Glas, som vi läste under hösten i år 3, och jag skrev en blogg om det. Vill du prova det? Prata med varandra i fem minuter! I nästa övning delade jag in dem i större grupper, sex personer, för att ändra dynamiken i klassrummet något.

Nu har grupperna fått följande rollspel: Du är landets ledande forskare och ingår i forskargruppen som har utvecklat ett sanningsserum som kommer att utveckla samhället och i slutändan bli bättre för mänskligheten. Vilka argument skulle du använda för att börja testa sanningsdroger på människor? Efter det sa jag till klassen att vi skulle läsa en roman som heter Kallocain. Jag skrev titeln på tavlan, men jag berättade inget annat om romanen.

Istället fick de umgås fritt kring titeln. Vilka tankar höjer ordet? Tänker du på något speciellt? Får vi någon information genom att dela ett ord i delar eller öppna det? Vilka ledtrådar ger romanens framsida oss, där vi har en sprututgåva? Först var de tvungna att tänka individuellt i några minuter och sedan dela sina tankar med varandra. Slutligen sammanfattade vi tillsammans i en hel klass.

Efter att vi tagit reda på vad Kallocain är för en roman och kopplat den till de tidigare övningarna diskuterade vi vilka andra möjliga skäl som kan komma med ett sanningsserum och sammanfattade det på tavlan. Efter det var det dags att komma lite närmare begreppet dystopi, och här använde jag trailern för Divergent. Det var många elever i den här filmen och Hungerspelen, som jag hade hoppats.

Musikvideon blev ett sätt att försöka väcka engagemang, intresse och nyfikenhet kring romanen, samt en möjlighet att starta jämförelser och kopplingar. Baserat på detta kom vi in i dystopian lite, och i större grupper var de tvungna att diskutera typiska funktioner i de dystopiska filmerna de hade sett. Under tiden skrev de i sina digitala portföljer.

Vi gick igenom detta tillsammans och diskuterade också varför och i vilka samhällen dystopin av samhällen är skriven. Vi tittade på delar av filmen hurra för att fördjupa vår förståelse lite: tre berättelser om Dystopi. Denna kortfilm diskuterar begreppet dystopi och studenter deltar i olika välkända dystopiska verk. Dessutom diskuteras varför de är så populära och om det finns några skillnader mellan de gamla och moderna dystopierna.

I filmen möter vi också en konstnär som gör dystopiska konstverk baserat på temat miljöförstöring. Filmen kan med fördel användas som flipfilm som förståelse inför lektionen, men det blev det inte den här gången. Vi pratade också lite kort om Karin Boye och hennes liv och författarskap. Allt detta arbete syftade till att skapa aktivitet i klassrummet, samt väcka en förståelse för romanen och genren.

Vi diskuterade också några andra frågor, och efter det är det dags att börja läsa tillsammans! Åtgärder under läsning - för att skapa synliga strategier, hantera tvetydigheter och börja reflektera har jag läst högt för mina elever i många år, och jag har gjort detta för några olika ändamål. Denna regelbundna läsning för barn har många olika positiva effekter, förmodligen har ingen undgått, varken föräldern eller läraren, vad vet vi om gymnasieläsning?

Det här är en av de saker som den norska forskaren Astrid Rowe skriver om när han läser böcker - efter den första läsningen som Gleerup förlag publicerade läste jag detta läsår.

I det här fallet kommer jag att söka efter information om en lärares professionella förhållningssätt till skönlitteratur på gymnasiet.

ROE är forskare vid universiteten i Oslo och verksam vid ILS-avdelningen för lärarutbildning och skolstudier. Tura Hagpen i Pejagstokholm skrev om boken här. Astrid Roe tror att det finns flera fördelar med att läsa högt för klassen när man får ett nytt ämne. Detta är inte bara värdefullt med skönlitterära texter på svenska, utan även faktiska texter om svenska och andra ämnen.

Rowe betonar att en lärare i en högläsningssituation upptäcker detaljer eller nyanser av text som måste förklaras på fjärde nivån. Om du som lärare är öppen för studenter att ställa frågor ökar samtidigt elevernas lärande ännu mer. Eleverna ställde också frågor samtidigt. Baserat på detta blir det tydligt att läsa högt i samband med ett nytt jobb är mycket väl lämpat.Jag brukar börja läsa en ny, delad roman i läsklassen och diskutera högt i klassen för att väcka enkel läsning och engagemang, samt se till att eleven går in i romanen, redan under lektionen.

Om en student får en roman i handen utan en allmän start, känner jag att han gärna stannar i en väska eller garderob. Om jag å andra sidan väcker nyfikenhet och ser till att alla förstår de inledande kapitlen verkar det mycket bättre! Eleverna får utveckla en personlig inställning till lästexten, oavsett om innehållet, stilistiska aspekter eller genre ska analyseras. Johansson menar att resultatet kan tolkas som att svenska elevtexter innehåller en viss grad av självständighet och att eleverna lär sig att våga stå upp och uttrycka sin syn på konstnärliga texter genom lärande.

Samtidigt riskerar detta autonoma tillvägagångssätt att bli problematiskt om elevernas tolkningar inte har en grund i lästexten. Till exempel förekommer gissningar mer i analysen av svenska studenter istället för bokstavliga avläsningar.


  • litteraturläsning på gymnasiet

  • Den frihet som svenska elever utvecklar i förhållande till lästexten kan bland annat. Ett annat kännetecken för svenska studenttexter är att de innehåller ett vardagsspråk med flera begrepp inom litteraturvetenskap. Enligt Johansson kan detta förklaras av det faktum att när tonvikten inte ligger på litterära aspekter blir den litterära begreppsapparaten mindre viktig.

    Den analytiska metoden jämfört med den svenska litterära utbildningen har en fransk tydlig analytisk metod.

    I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet.

    Franska studenter utför litterär analys även när de får en Öppet formulerad uppgift. Det finns dock inte mer utrymme för egna reflektioner, men den franska utbildningen präglas av att eleverna följer en uppsättning regler som används i analysen som kan jämföras med svenska studenter, som till viss del inte har regler till att börja med. Detta regelstyrda arbetssätt, där litteraturvetenskapliga begrepp spelar en central roll, gör att franska studenttexter oftast visar större avstånd än svenskt neutralt och analytiskt förhållningssätt.

    Slutligen diskuterar Johansson ett antal didaktiska implikationer i både undervisning i svensk och fransk litteratur. Den litterära analysen av fransk teori bidrar inte nödvändigtvis till att förbättra den litterära förståelsen. Även om franska studenttexter uttrycker att eleverna bygger på olika litterära perspektiv, finns det flera exempel där läsning blir instrumental och outvecklad.

    Svenska studenttexter fokuserar mindre på närläsning av en litterär text utan personlig analys i centrum. Således riskerar eleverna i båda länderna olika sätt att gå in i naiv och ytlig läsning. Mot denna bakgrund kommer en viktig fråga att diskutera syftet med att läsa litteratur i skolan.