Vad betyder läsinlärning

Många elever lär sig att läsa relativt enkelt, oavsett vilken undervisningsmetod som används. Men inte alla.

Vilka är de bästa metoderna för att lära barn läsa?

Tre nationella granskningar av läsundervisningen gjordes under ett tal i några större engelska länder: National Reading Group i USA, Rose Australia och England, dessa recensioner betonar också att fonetik ensam inte räcker för att bli en bra läsare. Buckingham et al. Ibland kallas läsinstruktionen som innehåller dessa fem "balanserad läskunnighet" och sticker ut som något som kombinerar det bästa av hela lanuguages och fonetik.

Och det låter bra, eller hur? Snow anser emellertid att även med balanserad läskunnighet kan elementen i fonemisk medvetenhet och fonetik fortfarande vara för begränsade, osystematiska och inte tillräckligt tydliga för att de svagaste eleverna bättre ska kunna utveckla sina avkodningsförmågor. Ibland T. road. Gäller bevisen för engelsktalande länder även för Sverige? Jag svarar ja på denna fråga.

Även om engelska har ett något mer sofistikerat stavningsregleringssystem för hur bokstäver representerar språkets ljud än svenska, finns det fler likheter än skillnader, och det finns också svensk forskning, även om den är mer begränsad. I Sverige har jag mest kommit i kontakt med fonetikorienterad läsinstruktion när det gäller insatser för elever med misstänkt eller upptäckt dyslexi.

Det finns flera svenska systematiska och explicita individuella läsutbildningar där delar av avkodningsträningen i alla fall bygger på principer inom stocktraditionen. Lär och träna kopplingens bokstav-Boxstrajud är explicit, men också att de innehåller andra saker om delarna-så jag kan inte rekommendera ett specifikt träningsprogram. Bevis och pseudovetenskap om det finns bevis för en specifik familj av läsundervisningsmetoder, borde det vara uppenbart att de används, eller hur?

Snow problematiserar evidensstatus i skola och logoped och menar att olika traditioner, både när det gäller utbildning och vilken forskning som bedrivs och belönas, innebär att pedagoger och logoped har olika förväntningar och utgångssituationer när det gäller evidens baserat arbete. Logopeder, på grund av sin medicinska bakgrund och legitimation från Socialstyrelsen, är skyldiga att arbeta enligt bästa tillgängliga forskning, och samma angivna krav finns inte för lärare.

Här tycker jag dock att snö är väldigt kategoriskt - det finns naturligtvis också många lärare som arbetar utifrån bevis och i enlighet med den stora forskningsbasen som finns, men det är viktigt att veta att det kan finnas skillnad i olika traditioner och yrkesverksamma. Jag har tidigare skrivit om pseudovetenskaplig motorisk träning för att" behandla " dyslexi -ett inlägg som delvis inspirerades av ett radioprogram som utforskade de obskyra tekniker som används i vissa svenska skolor.

Men om du börjar följa dem noga har de inte en solid grund i varken teori eller vetenskap, och har ofta ett förenklat tillvägagångssätt som inte tål en hårdare granskning. Mer detaljerad information om hur man skiljer pseudovetenskap från vetenskap, som jag skrev om i slutet av detta inlägg. Snow anser att "utbildning är ett" infall " från T., och även om läsmetoderna som inspirerar ett helt språk inte är en fullständig lögn, är metoderna inte baserade på vetenskapliga bevis!

Svaret på RTI-interventionen är som ett exempel på en evidensbaserad modell där pedagoger och logopeder kan arbeta tillsammans med elevernas tidiga läsutveckling och språkliga utveckling. RTI är en proaktiv modell som snabbt fick mycket tillgivenhet i T. Det utvärderas regelbundet genom korta diagnostiska screenings. En institution som äger rum i T. att matcha bokstäver med språkljud kräver mer utbildning för en student med ett annat modersmål än för en student med svenska.

De språkljud som är mest lika i världen är L, S och M.När det gäller vokaler är det bra att veta att svenskarna har ett ovanligt stort antal vokalljud, 9 vokaler med 18 olika vokalljud. För många elever med ett annat modersmål kan det vara svårt att höra skillnaden mellan våra vokaler, eftersom dessa ljud inte används på deras modersmål. Det vanligaste vokalsystemet i språket består av fem vokaler, medan arabiska bara har tre vokaler, I, A och O. För dessa studenter krävs mycket träning för både hörsel, uttal och erkännande av olika vokaler.

Som lärare bör man ha viss kontroll över de olika skillnaderna och likheterna i skrivsystemet i elevens språk i förhållande till svenska för att förebygga och möta de problem och svårigheter som kan uppstå, men också veta hur man kan dra nytta av befintliga likheter och bygga vidare på dem. Det är det som tas upp i LGR22 i det centrala innehållet för svenska som andraspråk under läsning och skrivning, där det står att eleverna ska arbeta med läsriktningen och förhållandet mellan ljud och bokstav jämfört med andra språk som en elev kan.

Ordförrådets inverkan på elevernas läsning och skrivning på ett andra språk. Forskare har visat att detta är en kritisk faktor för läsförståelse under lågstadiet. Det är lätt att tro att eleverna har mer ordförråd än de faktiskt gör. De har, som vi brukar säga, ett bra flöde på språket. Det talade språket kan vara mycket likt klasskamrater som har svenska som modersmål.

Skillnaden ligger i det passiva ordförrådet, som ofta är mycket större bland klasskamrater som har svenska som modersmål, och det är det passiva ordförrådet som är avgörande för läsförståelsen. Här kan vi lärare göra stor skillnad för dessa elever genom hur vi planerar att stödja förståelsen av ord och engagemanget för ord och begrepp i vår undervisning. Som lärare måste vi planera stödjande aktiviteter både före och efter att ha läst både texter som eleverna möter under läsning och på egen läsning.

Den enda metod som har stöd i forskningen är läsinlärning som bygger på att eleverna lär sig koppla en bokstavs utseende eller en bokstavskombination till dess ljud.

För att få ett ord räcker det inte att träffa det en gång, men eleverna måste möta det i flera sammanhang. Eleverna ska möta detta ord genom bifloden, genom t. vilka ord kan vara problem för våra elever och vara ett hinder för att förstå vad de läser?