Plast i våra hav
WWF är medlemmar i Global Ghost Gear Initiative, som syftar till att minska plastskräp som fiske med olika projekt runt om i världen. Vi har gett stöd för verktyg som gör det lättare att hitta spöknätverk. Det är viktigt att områdena också skyddas och får regler i praktiken, inte bara på papper! WWF arbetar också med många andra organisationer för att skapa medvetenhet om detta problem, engagera allmänheten och därmed ta upp frågan om plastskräp på den politiska agendan.
Fakta om 99 procent av plastråvarorna kommer från olja och fossil energi, så kalla det jungfrulig plast. Det mesta av detta hamnar på havsbotten, resten lagras på stränder eller i det öppna havet. Endast 9 procent av allt plastavfall återvinns över hela världen. Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som är upp till fem millimeter stora, tillverkade som mikroplast eller rester från slitage eller plastnedbrytning.
Forskare uppskattar att upp till 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får plast. Farorna med marint liv är enorma. Plastskräp orsakar inre och yttre skador, död, minskat matintag, nedsatt immunförsvar eller reproduktionsförmåga hos organismer. Indonesiens mangroveskogar, som hotas av grödor och jordomvandling, är också starkt utsatta för plasten som täcker rötterna.
Plast i havet film
Plastproduktionen förväntas fördubblas och förbrukningen kommer att öka från miljoner till miljoner ton. Det förväntas att plastutsläppen I haven kommer att kvadreras,och antalet mikroplaster kommer att öka falskt under nästa århundrade.
Forskare uppskattar att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får plast. I värsta fall kan skadliga nivåer ha en betydande negativ inverkan på både arter och ekosystem. Mikroplaster över tröskelnivån på 1, 21 x partiklar per kubikmeter finns nu till exempel i Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och i den arktiska havsisen.
Hur mycket plast finns det i havet
Om regeringar, företag och samhälle agerar nu kan plastkrisen fortfarande vara begränsad. Att stoppa spridningen av utsläpp är mycket effektivare än att städa upp efteråt, säger Inger Nyland, senior marin expert på WWF. De negativa effekterna av plastföroreningar hittades i de flesta artgrupper. De kan minska en arts förmåga att reproducera och därmed producera produktivitet i marina ekosystem som korallrev och mangroveslundar.
Där andra hot som överfiske, global uppvärmning, övergödning eller sjöfart överlappar plastskräp förstärks de negativa effekterna. Enligt Melanie Bergmann, en marinbiolog vid Alfred Wegener Institute, har bara en bråkdel av plasteffekterna undersökts, men de är oroliga och varnar. Mallen måste brytas. Enligt Inger-Naland måste vi minska produktionen och konsumtionen av ny plast och få en procentandel av återvinningen och återvinningen av plastavfall.
Forskare uppskattar att upp till 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får plast. Farorna med marint liv är enorma. Plastskräp orsakar inre och yttre skador, död, minskat matintag, nedsatt immunförsvar eller reproduktionsförmåga hos organismer. Indonesiens mangroveskogar, som hotas av grödor och jordomvandling, är också starkt utsatta för plasten som täcker rötterna.