Vilka lagar och riktlinjer styr barns rättigheter
Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter bör beaktas baserat på barnets ålder och mognad. Konventionsstaterna bör se till att ett barn som kan bilda sin egen åsikt har rätt att uttrycka dem fritt i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter bör associeras med betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För att göra detta måste barnet i alla rättsliga förfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet ges möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller en lämplig myndighet, och därmed överensstämma med nationella processuella regler.
Barn har rätt till yttrandefrihet.tänk, tänk och uttryck din åsikt, med respekt för andras rättigheter. Ett barn ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt inkluderar friheten att söka, ta emot och förmedla information och tankar av alla slag, oavsett territoriella gränser, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom andra uttrycksmedel som barnet väljer.
Utövandet av denna rätt kan vara föremål för vissa begränsningar, men endast de som föreskrivs i lag och som är nödvändiga: A för att respektera andras rättigheter eller rykte, eller B för att skydda nationell säkerhet, principer för laglig allmän ordning eller folkhälsoordning eller bred allmän moral. Barn har rätt att utöva vilken religion de vill, eller inte alls. Konventionsstaterna respekterar barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
Konventionsstaterna respekterar föräldrarnas rättigheter och skyldigheter och, i förekommande fall, skyldigheterna att ge barnet vägledning på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling när det utövar sin rätt. Friheten att utöva sin religion eller tro kan vara föremål för begränsningar som föreskrivs i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, grunden för rättssystemet, folkhälsan eller allmän moral eller andras grundläggande friheter.
Barn har rätt att delta i föreningar och fredliga sammankomster. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till föreningsfrihet och fredliga möten. Utövandet av dessa rättigheter får inte vara föremål för andra begränsningar än de som föreskrivs i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle, med beaktande av nationell säkerhet eller allmän säkerhet, grunden för offentlig rätt och ordning, skyddet av folkhälsan eller allmän moral eller skydd fri och andra människors rättigheter.
Barn har rätt till privatliv. Inget barn får utsättas för godtycklig eller olaglig inblandning i sitt privatliv och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens, liksom för olagliga attacker mot deras ära och rykte.
Barnkonventionen lättläst
Barnet har rätt till skydd av lagen från sådana ingripanden eller attacker. Barn har rätt att få tillgång till information, till exempel via Internet, radio och TV. Staten bör uppmuntra skapandet av material som är användbart för barn, och det är inte skadligt. Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som media utför och måste se till att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt de som syftar till att främja hans sociala, andliga och moraliska väl, och även fysisk och psykisk hälsa.
För detta ändamål bör konventionsstaterna uppmuntra medierna att sprida information och material av socialt och kulturellt värde till barnet och, i enlighet med andan i artikel 29, B uppmuntrar internationellt samarbete när det gäller produktion, utbyte och spridning av sådan information och sådant Material från olika kulturer och nationella och internationella källor, C, genom att uppmuntra produktion och distribution av barnböcker, d uppmuntrar media att ägna särskild uppmärksamhet åt de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritet eller inhemsk grupp rekommendationer för att skydda barnet från information och material som skadar barnets välbefinnande, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 13 och barnets föräldrar eller vårdnadshavare är gemensamt ansvariga för barnets uppfostran och utveckling med stöd av staten.
Konventionsstaterna bör göra allt för att säkerställa att principen att båda föräldrarna är gemensamt ansvariga för barnets uppfostran och utveckling erkänns. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare är i första hand ansvariga för barnets uppfostran och utveckling. De bör styras av vad som anses vara barnets bästa. För att garantera och främja de rättigheter som anges i denna konvention bör konventionsstaterna ge lämpligt stöd till föräldrar och vårdnadshavare, eftersom de uppfyller sitt ansvar för barnets uppfostran och säkerställer utvecklingen av institutioner, institutioner och tjänster för barnomsorg.
Konventionsstaterna bör vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till anställda föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de har rätt till. Barn måste skyddas från alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, försummelse eller vårdslös behandling, missbruk eller utnyttjande, inklusive sexuellt våld. Konventionsstaterna bör vidta alla lämpliga lagstiftnings -, administrativa, sociala och pedagogiska åtgärder för att skydda barnet från alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, försummelse eller vårdslös behandling, våld eller utnyttjande, inklusive sexuella våld medan barnet är med föräldrarna eller det tar hand om en förälder, vårdnadshavare eller en annan person.
Sådana säkerhetsåtgärder bör vid behov omfatta effektiva förfaranden för både skapandet av sociala program som syftar till att ge barnet och de som bryr sig om det nödvändiga stödet för barnet, liksom för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remiss, undersökning, undersökning, behandling och efterföljande fall av ovan nämnda metoder för dålig behandling av fattiga barn och vid behov förfaranden för juridisk intervention.
Barn som av olika skäl inte kan bo i sin hemmiljö har rätt till skydd och stöd från staten, liksom rätten till ett alternativt hem. Ett barn som tillfälligt eller permanent berövas sin familjemiljö eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö bör ha rätt till särskilt skydd och stöd från staten. I enlighet med sin nationella lagstiftning tillhandahåller konventionsstaterna alternativt stöd till ett sådant barn.
En sådan sjuksköterska får i synnerhet, när beslut övervägs, vederbörlig hänsyn tas till önskvärdheten av kontinuitet i barnets uppfostran och barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund. Vid adoption måste staten se till att maximal vikt läggs vid vad som anses vara barnets bästa.
Barn på flykt har rätt till skydd och hjälp att spåra och hitta sina föräldrar eller andra familjemedlemmar. Konventionsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus eller betraktas som flykting är i enlighet med tillämplig internationell eller nationell lagstiftning och tillämpliga förfaranden, och oavsett om han kommer ensam eller med sina föräldrar eller någon annan en person som kommer att ha lämpligt skydd och humanitärt bistånd för att erhålla de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument som rör mänskliga rättigheter eller humanitär rätt som dessa stater har antagit.
För detta ändamål bör regeringspartier, som de anser lämpliga, samarbeta i alla ansträngningar som görs av Förenta Nationerna och andra behöriga mellanstatliga organisationer eller icke-anställda och spåra föräldrarna eller spåra föräldrarna eller andra familjemedlemmar till barnet i på språng för att få den information som behövs för att återförena barnet med sin familj.
I de fall där föräldrar eller andra familjemedlemmar inte kan hittas, bör barnet ges samma skydd som alla andra barn, oavsett om de permanent eller tillfälligt berövats sin familjemiljö, i enlighet med denna konvention. Barn med funktionshinder har rätt till ett fullt och anständigt liv, och de hjälper också till att aktivt delta i samhället.
Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiska eller psykiska funktionshinder bör ha ett fullt och värdigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar förtroende för sina egna förmågor och säkerställer barnets aktiva deltagande i samhället. Konventionsstaterna erkänner rätten till särskild vård för ett barn med funktionsnedsättning och bör inom tillgängliga resurser uppmuntra och se till att ett lämpligt barn och ansvaret för hans sjuksköterskor stöds för varje ansökan, i enlighet med vad som är lämpligt med avseende på barnets tillstånd och omständigheterna eller villkoren för föräldrarna som tar hand om barnet.
Med tanke på att ett barn med funktionshinder har särskilda behov tar det stöd som ges i enlighet med punkt 2 i denna artikel hand om barnet. Stödet ska säkerställa att barnet har effektiv tillgång till och får utbildning, hälso-och sjukvård, rehabilitering och sanering, förberedelse för arbetsliv och rekreationsmöjligheter på ett sätt som främjar största möjliga integration av barnet i samhället och individuell utveckling, inklusive utveckling, inklusive utveckling, inklusive utveckling, inklusive utveckling, inklusive utveckling, inklusive utveckling, inklusive utveckling, inklusive dess kulturella och andliga utveckling.
I en anda av internationellt samarbete kommer konventionsstaterna att underlätta utbytet av relevant information inom området förebyggande medicinsk vård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av barn med funktionsnedsättning, inklusive spridning och tillgång till information om metoder utbildning och yrkesutbildning för att göra det möjligt för konventionsstaterna att förbättra sin kapacitet och kompetens och utöka sin erfarenhet inom dessa områden.
Särskild hänsyn bör tas till utvecklingsländernas behov. Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till sjukvård och rehabilitering. Traditionella seder som är skadliga för barns hälsa bör avskaffas. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna bör sträva efter att se till att inget barn berövas sin rätt att få tillgång till sådan medicinsk vård.
Konventionsstaterna vidtar alla effektiva och lämpliga åtgärder för att avskaffa traditionella seder som är skadliga för barns hälsa. Konventionsstaterna är skyldiga att främja och uppmuntra internationellt samarbete för att gradvis uppnå en fullständig förverkligande av det korrekta erkännandet i denna artikel. Varje stat måste regelbundet se till att barnet som vårdas av myndigheterna behandlas väl.
Konventionsstaterna erkänner rätten för ett barn som har vårdats av de behöriga myndigheterna för omvårdnad, skydd eller behandling av deras fysiska eller psykiska hälsa att regelbundet granska den behandling som barnet får och alla andra omständigheter som rör vård av barnet. Barn har rätt till social trygghet och statligt stöd om deras föräldrar eller andra vårdnadshavare inte har tillräckliga resurser.
Konventionsstaterna bör erkänna varje barns rätt till social trygghet, inklusive socialförsäkring, och bör vidta nödvändiga åtgärder för att fullt ut förverkliga denna rätt i enlighet med nationell lagstiftning. Förmåner bör ges i förhållande till de resurser som barnet och de som ansvarar för hans vård har, och deras omständigheter i allmänhet, och med hänsyn till alla andra relationer som är viktiga i samband med anspråk på sådana förmåner från eller för barnets räkning.
Barn har rätt till en rimlig levnadsstandard, såsom bostäder, kläder och mat. Konventionsstaterna erkänner varje barns rätt till en levnadsstandard som är nödvändig för barnets fysiska, mentala, andliga, Andliga och sociala utveckling. Föräldrar eller andra som ansvarar för barnet, inom gränserna för deras förmågor och deras ekonomiska resurser, är främst ansvariga för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.
I enlighet med nationella omständigheter och inom deras resurser bör konventionsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att hjälpa föräldrar och andra som är ansvariga för att se till att barnet utövar denna rätt och vid behov tillhandahålla betydande stöd-och stödprogram, särskilt ur Det finns mat, kläder och skydd. Regeringsparterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnomsorgen samlas in från föräldrar eller andra som är ekonomiskt ansvariga för barnet, både inom staten och från utlandet.
Särskilt i de fall där den person som är ekonomiskt ansvarig för barnet bor i en annan stat än barnet, bör konventionsstaterna underlätta både kommunikation med internationella avtal, samt ingående av sådana avtal och upprättande av andra lämpliga arrangemang. Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, gratis och tillgänglig för alla.
Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning. För att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter måste de särskilt: göra grundskolan obligatorisk och gratis, tillgänglig för alla, B uppmuntrar utvecklingen av olika former av högre gymnasieutbildning, inklusive både universitetsförberedande utbildning och yrkesutbildning, göra dem tillgängliga och tillgängliga för alla barn och vidta lämpliga åtgärder, som införandet av gratis utbildning och ekonomiskt stöd, om det behövs, C genom varje lämpligt sätt tillhandahålla högre utbildning för alla baserat på förmågor, D göra pedagogisk och pedagogisk och professionell information och vägledning tillgänglig och tillgänglig för alla För barn, etta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott.
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att skoldisciplinen upprätthålls i enlighet med barnets mänskliga värdighet och i enlighet med denna konvention.Statliga aktörer bör främja och uppmuntra internationellt samarbete om utbildning, särskilt för att hjälpa till att eliminera okunnighet och analfabetism över hela världen och underlätta tillgången till vetenskaplig och teknisk kunskap och moderna undervisningsmetoder.
Skolan ska hjälpa barnet att utveckla och lära barnet mänskliga rättigheter. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning bör syfta till att utveckla barnets fulla förmåga när det gäller personlighet, egenskaper och fysiska och mentala förmågor, B utvecklar respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt principerna i Förenta nationernas stadga Nationer, C utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, språk och värderingar, för de nationella värdena i bosättningslandet och för ursprungslandet och för kulturer som skiljer sig från barnets egna, D förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och människor som tillhör ursprungsbefolkningen utvecklar respekt för den naturliga miljön.
Ingenting i denna artikel eller artikel 28 kan tolkas så att det innebär en begränsning av individers och organisationers rätt att etablera och driva utbildningsinstitutioner, men alltid förutsatt att principerna i punkt 1 i denna artikel. Kraven är uppfyllda i det faktum att utbildning i dessa institutioner måste överensstämma med vad som har angivits av staten som miniminormer.
Barnkonventionen
Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller som tillhör ursprungsbefolkningen har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. I stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör en ursprungsbefolkning, bör ett barn som tillhör en sådan minoritet eller ett sådant ursprungsbefolkning inte berövas rätten, tillsammans med andra medlemmar i deras grupp, till kulturlivet, att bekänna och uttrycka sina egna religion eller använd ditt eget språk.
Barn har rätt att leka, koppla av och ha fritid. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och Fritid, lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätten att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna respekterar och främjar barnets rätt att delta fullt ut i det kulturella och konstnärliga livet och bör uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreation och fritid.
Barn har rätt att skyddas från ekonomiskt utnyttjande och från skada som är skadlig eller hindrar barnet från att lära sig. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att skyddas från ekonomiskt utnyttjande och från att utföra arbete som kan vara skadligt eller störa barnets utbildning eller påverka barnets hälsa eller fysiska, mentala, andliga, moraliska eller sociala utveckling.
Konventionsstaterna skall vidta lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder, sociala åtgärder och utbildningsåtgärder för att säkerställa genomförandet av denna artikel. För detta ändamål, och med beaktande av tillämpliga bestämmelser i andra internationella instrument, avtalsparter bör specifikt definiera en lägsta ålder eller minsta smärta för tillgång till arbete, b föreskriva lämplig reglering av arbetstid och arbetsvillkor, C föreskriva lämpliga böter eller andra påföljder för att säkerställa ett effektivt genomförande av denna artikel.
Barn bör skyddas mot droger. Konventionsstaterna bör vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och pedagogiska åtgärder, för att skydda barn från olaglig användning av droger och psykotropa ämnen som dessa, enligt definitionen i tillämpliga internationella fördrag och förhindra användning av barn i olaglig representation och handel med sådana ämnen.
Barn måste skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Konventionsstaterna har en skyldighet att skydda barn från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål bör konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra: A, att barnet är övertygat eller tvingat att delta i en olaglig sexuell handling, B, att barn kommer att utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell aktivitet C, att barn utnyttjas i pornografiska egenskaper och i pornografiskt material.
Varje stat måste förhindra bortförande och försäljning av barn. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande och försäljning av barn eller handel med barn, oavsett syfte och form. Varje stat måste skydda barn från alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet.Konventionsstaterna måste skydda barnet från alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet på något sätt.
Barn ska inte utsättas för tortyr, annan misshandel, straff eller dödsstraff. Internering av ett barn måste utföras i enlighet med lagen och kan endast användas som en sista utväg och så snart som möjligt. Konventionsstaterna bör säkerställa följande:: Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Varken dödsstraff eller livstids fängelse utan möjlighet till frigivning kan åläggas för brott som begåtts av personer som är yngre än 18, B inget barn får olagligt eller godtyckligt beröva dem deras frihet.
Fångst, arrestering, arrestering, charm eller annat kvarhållande av ett barn måste ske i enlighet med lagen och kan endast användas som en sista utväg och så snart som möjligt, C varje barn hålls kvar med värdighet och genom att de tar hänsyn till behoven hos människor i hans ålder. I synnerhet bör varje kvarhållen barn hållas åtskilda från vuxna om det inte anses vara i barnets bästa intresse att inte göra det, och, utom i undantagsfall, bör ha rätt att hålla kontakten med sin familj genom korrespondens och besök, när varje barn bör ha rätt att att få tillgång till både rättshjälp och annat lämpligt stöd så snart som möjligt, rätten att få lagenligheten av hans frihetsberövande verifierad av en domstol eller annan behörig, oberoende och opartisk myndighet och rätten till ett snabbt beslut i ärendet.
Varje stat ger skydd och vård för barn som drabbats av väpnade konflikter. Konventionsstaterna har en skyldighet att respektera och säkerställa respekt för de internationella humanitära rättsregler som gäller för dem i väpnade konflikter och som är relevanta för barnet. Konventionsstaterna bör vidta alla möjliga åtgärder för att säkerställa att personer under 15 år inte är direkt involverade i fientligheter.
Konventionsstaterna avstår från att rekrytera en person som inte har fyllt 15 år till sina väpnade styrkor. Eftersom rekrytering sker bland personer som är 15 år men inte 18, bör konventionsstaterna sträva efter att anställa de som är de äldsta. I enlighet med sina skyldigheter enligt internationella humanitära rättigheter för att skydda civila i väpnade konflikter måste konventionsstaterna vidta alla möjliga åtgärder för att säkerställa skydd och vård av barn som drabbats av väpnade konflikter.
Barn som har utsatts för försummelse, utnyttjande, övergrepp, tortyr eller väpnad konflikt har rätt till rehabilitering och socialt recept. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt socialt övergivande av ett barn som har utsatts för någon form av försummelse, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnad konflikt.
Sådan rehabilitering och en sådan lösning bör ske i en miljö som främjar barnets hälsa, självförtroende och värdighet. Barn som anklagas för brott eller har dömts för brott har rätt att hantera rättvis och respektfull behandling, få juridiskt stöd och omfördelas i samhället. Vid beslut och åtgärder som rör barn ska barnets bästa alltid beaktas. Staten ansvarar för att skydda barnet från försummelse, exploatering och missbruk.
Det faktum att ett land har ratificerat konventionen innebär att det måste genomföra den i internationell rätt för att förstå att Barnkonventionen definierar barn som varje person under 18 år. En kort beskrivning av artiklarna i barnkonventionen, Barnkonventionen fastställer varje barns rättigheter och statens ansvar i 54 artiklar. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 kallas de fyra grundläggande principerna.
Alla andra artiklar är baserade på dem. Artikel 2: om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen kan diskrimineras. Barnkonventionen gäller alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3: i alla åtgärder som rör barn beaktas vad som anses vara barnets bästa. Vad som är barnets bästa bör avgöras i varje enskilt fall och bör ta hänsyn till barnets egen åsikt och erfarenhet.
Artikel 6: varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om andlig, moralisk, mental och social utveckling. Artikeln är barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och tvingar honom att ta hänsyn till dem i alla frågor som berör dem. Med hänsyn till åsikterna bör barnets ålder och mognad beaktas. Barnkonventionen gäller alla barn, alla barn i Sverige har samma rättigheter utan åtskillnad.